bernice

Åh, den finns på nätet! Novellen som blev början till min F Scott Fitzgerald-mani:Bernice Bobs Her Hair.

Jag växte upp med fåniga flickböcker. Och nu snackar jag inte om Kitty, Enid Blyton eller Tvillingarna på på Sweet Valley High, utan betydligt tyngre saker. När mina föräldrar köpte ett sommarhus för länge sedan fick de med en trave böcker från början av förra seklet. En del halvklassiker: sagor av Zacharias Topelius, en sönderläst version av Frances Hodgson Burnetts En liten prinsessa, Anne på Grönkulla. Men också en drös av bortglömda (men käcka och uppbyggliga) flickböcker från 30-, 40- och 50-talet, den typen av berättelser som slutar med att den kloka, rättrådiga flickan får ihop det med den kloka, rättrådiga pojken och utbrister "älskling!" till kvillrande fågelsång.

Jag läste förstås mycket annat också - min favoritbibliotekarie på Göteborgs stadsbibliotek brukade låna ut en hel serie åt gången - men mina första romantiska läsupplevelser var minst sagt föråldrade.

När jag så i elvaårsåldern kom över ett gulnat exemplar av en novellsamling av F Scott Fitzgerald blev jag helt fascinerad. Huvudpersonen i Bernice bobs her hair - Bernice - beter sig precis som mina flickbokhjältinnor. Hon är artig, vänlig, pliktmedveten - och förbannat tråkig. Men hon får ingenting för det. Hon blir ratad på festerna och utskälld av kusinen Marjorie som hon är på besök hos. Bernice försöker skälla tillbaka:

"I think you're hard and selfish, and you haven't a feminine quality in you."

Men kusinen faller inte för det tricket:

"Oh, my Lord!" cried Marjorie in desperation. "You little nut! Girls like you are responsible for all the tiresome colorless marriages; all those ghastly inefficiencies that pass as feminine qualities. What a blow it must be when a man with imagination marries the beautiful bundle of clothes that he's been building ideals round, and finds that she's just a weak, whining, cowardly mass of affectations!"

Bernice får sedan en snabb, hård lektion i konsten att vara attraktiv och populär. Visst, Marjorie är en cynisk karaktär, och hon blir straffad för sin själviskhet. Men när jag nu läser om novellen blir jag ändå förvånad över hur många av Marjories sociala regler som fortfarande gäller.